19 oktober 2015

Jag har inte glömt, bara låtit det sova

Det är trögt med blogginlägg för tillfället. Inte för att jag inte har någonting att skriva om, tvärtom. Får idéer och tankar hela tiden, men flödet kommer inte ner i tangentbordet. Kreativiteten är mer praktisk för tillfället. Mina händer stickar, drar ris eller pysslar än skriver. Men det kommer tillbaka, det kommer alltid tillbaka, skrivandet. Finns i blodet och försvinner inte. 

Annars så återupptäcker jag mig själv. Plockar fram det som var mitt eget för länge sedan. Drar ut det i ljuset och ser om det fortfarande är relevant. "Jag har inte glömt, bara låtit det sova" säger texten i Gabriellas sång. Och så är det. Det finns en tid för allt och nu är en tid för att ta sig själv på allvar.




Inga kommentarer:

Att ha det som vanligt, men så bra

Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det.  Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...